Bláfell och Fremstaver
Nu är jag tillbaks hemma i min säng efter två dagars friluftsliv, som jag just nu framförallt känner av genom utmattade ben, ordentligt skoskav och ett ansikte som är illrött av sol och vind. Jag och Johan bestämde oss igår för att åka på liten utflykt till bergen norr om Gullfoss, till en liten stuga som finns där och som är öppen att komma och bo i. Chef-Svavar skjutsade oss så långt det gick på de dåliga vägarna och pekade sedan ut vart vi skulle gå, det skulle enligt honom ta max en halvtimme att gå till stugan. En halvtimme kanske det hade tagit om man var elitidrottare och inte bar på nån packning, vilket inte var fallet för mig och Johan, så för oss tog det något längre tid. På vägen hann vi dricka otroligt gott vatten ur en fjällbäck och jag hann gå ner mig till knäna i ett lerhål, men till slut kom vi i alla fall fram och vilade ett tag i solen på verandan.
Eftersom stugan ligger precis vid foten av berget Bláfell tyckte vi naturligtvis att det skulle vara lämpligt att ta oss upp på detta berg, det såg inte så högt ut. Så klättrade gjorde vi, och ju högre vi kom, desto högre blev berget. När vi kom till den höjd vi nerifrån hade trott var toppen visade det sig att det fanns ganska mycket Bláfell kvar, så det var bara att fortsätta, nu i snö eftersom den fortfarande ligger kvar på bergstopparna. På väg tillbaka hade det hunnit bli väldigt dimmigt vilket förstörde hela poängen med att vara på ett berg litegrann - ingen utsikt. Dessutom gjorde bristen på sikt att vi hade lite svårt att hitta tillbaka, så när vi väl var tillbaka i stugan var vi rätt utmattade. Efter att ha ätit vår matsäck gick vi och la oss i våra sovsäckar för att få upp värmen litegrann, och då tog det inte lång tid innan vi både somnade.
Efter en lugn morgon med läsning och varm choklad på verandan tog vi en promenad i omgivningarna kring stugan. Helt plötsligt bröt solen fram och vi kunde till och med ligga i gräset och sola. Lite konstigt att ena dagen vandra i snö på berget och nästa ligga i bara linne i solen...
Framåt eftermiddagen var det dags att börja ta oss tillbaka hem. Vi bestämde oss för att pröva en genväg som chef-Svavar hade berättat om. Jag kommer i fortsättningen tvivla något på Svavars uppskattningsförmåga, för vägen var hemskt lång för att vara en genväg, och involverade dessutom att vada barfota genom två iskalla floder. Ett par timmar senare kom vi i alla fall ut till den lite större vägen, vilket innebar cirka två-tre timmars ytterligare promenad för att komma hem. Eftersom klockan då redan var sju och vi redan var ganska trötta väntade vi hoppfullt på att nån skulle köra förbi och ge oss skjuts, men sådan tur hade vi förstås inte, så Svavar fick rycka ut i sen fina bil och komma och hämta oss. Tack Svavar! När vi kom hem väntade middag som vår litauiska sambo hade lagat, väldigt gott.










Bild 1 - Skylt mot "vår" stuga
Bild 2 - Försök att tvätta bort lite av leran efter att ha trampat i en gyttjehål
Bild 3 - Tragisk skylt och tragisk belgare. Chef-mormorn övertalade honom att tlåna en overall eftersom det skulle vara så kallt. Efter 200 meter var han såklart genomsvettig och fick ta av sig den. Rolig såg han ut i alla fall.
Bild 4 - På väg upp på Bláfell, vår lilla stuga och mycket ingenting.
Bild 5 - Snö uppe på berget...
Bild 6 - ... och lite färg bland all sten på vägen ner.
Bild 7 - Stugan, berget bakom ser ju inte så stort ut...
Bild 8 - ... fast lite större på håll.
Bild 9 - Johan vid ett litet vattenfall
Bild 10 - Trötta ooch på väg hem.
Annars har veckan inte inneburit så mycket nytt. Jag har efter tre dagar som sambo med Ingunn flyttat från vårt rum och till ett större och eget. Chef-mormorns nya hus är klart så när hon flyttade fick jag hennes rum. Bra byte för mig, jag har nu större rum, finare utsikt, bredare säng, TV, DVD... Tack för att du flyttade chef-mormorn!
Nu ska jag absolut sova, i morgon är det jobb igen.
Gonatt!
Eftersom stugan ligger precis vid foten av berget Bláfell tyckte vi naturligtvis att det skulle vara lämpligt att ta oss upp på detta berg, det såg inte så högt ut. Så klättrade gjorde vi, och ju högre vi kom, desto högre blev berget. När vi kom till den höjd vi nerifrån hade trott var toppen visade det sig att det fanns ganska mycket Bláfell kvar, så det var bara att fortsätta, nu i snö eftersom den fortfarande ligger kvar på bergstopparna. På väg tillbaka hade det hunnit bli väldigt dimmigt vilket förstörde hela poängen med att vara på ett berg litegrann - ingen utsikt. Dessutom gjorde bristen på sikt att vi hade lite svårt att hitta tillbaka, så när vi väl var tillbaka i stugan var vi rätt utmattade. Efter att ha ätit vår matsäck gick vi och la oss i våra sovsäckar för att få upp värmen litegrann, och då tog det inte lång tid innan vi både somnade.
Efter en lugn morgon med läsning och varm choklad på verandan tog vi en promenad i omgivningarna kring stugan. Helt plötsligt bröt solen fram och vi kunde till och med ligga i gräset och sola. Lite konstigt att ena dagen vandra i snö på berget och nästa ligga i bara linne i solen...
Framåt eftermiddagen var det dags att börja ta oss tillbaka hem. Vi bestämde oss för att pröva en genväg som chef-Svavar hade berättat om. Jag kommer i fortsättningen tvivla något på Svavars uppskattningsförmåga, för vägen var hemskt lång för att vara en genväg, och involverade dessutom att vada barfota genom två iskalla floder. Ett par timmar senare kom vi i alla fall ut till den lite större vägen, vilket innebar cirka två-tre timmars ytterligare promenad för att komma hem. Eftersom klockan då redan var sju och vi redan var ganska trötta väntade vi hoppfullt på att nån skulle köra förbi och ge oss skjuts, men sådan tur hade vi förstås inte, så Svavar fick rycka ut i sen fina bil och komma och hämta oss. Tack Svavar! När vi kom hem väntade middag som vår litauiska sambo hade lagat, väldigt gott.










Bild 1 - Skylt mot "vår" stuga
Bild 2 - Försök att tvätta bort lite av leran efter att ha trampat i en gyttjehål
Bild 3 - Tragisk skylt och tragisk belgare. Chef-mormorn övertalade honom att tlåna en overall eftersom det skulle vara så kallt. Efter 200 meter var han såklart genomsvettig och fick ta av sig den. Rolig såg han ut i alla fall.
Bild 4 - På väg upp på Bláfell, vår lilla stuga och mycket ingenting.
Bild 5 - Snö uppe på berget...
Bild 6 - ... och lite färg bland all sten på vägen ner.
Bild 7 - Stugan, berget bakom ser ju inte så stort ut...
Bild 8 - ... fast lite större på håll.
Bild 9 - Johan vid ett litet vattenfall
Bild 10 - Trötta ooch på väg hem.
Annars har veckan inte inneburit så mycket nytt. Jag har efter tre dagar som sambo med Ingunn flyttat från vårt rum och till ett större och eget. Chef-mormorns nya hus är klart så när hon flyttade fick jag hennes rum. Bra byte för mig, jag har nu större rum, finare utsikt, bredare säng, TV, DVD... Tack för att du flyttade chef-mormorn!
Nu ska jag absolut sova, i morgon är det jobb igen.
Gonatt!
Kommentarer
Postat av: jenny
men gud, stugan låg ju verkligen "ute i ingenastans"!
bra byte mer rummet lisa, du kanske kan ta över efter mormor och bli chef nu också!
Postat av: Malla
Hej kusin vitamin! Av bilderna att döma har jag nog anledning att fortsätta vara lite avundsjuk på dig. Om du stannar kvar några år kan hela familjen Danielsson Gustafsson komma och hälsa på. Det är ju så typiskt dig att åka till Island precis när Tuva kom:). Om du kommer väg på någon ridtur kan du väl pussa hästarna från mig? Storkram
Trackback